kungemelie

smset jag fick av dig gjorde mig lättad och samtidigt livrädd.

där fick jag ett svar på en sak jag så länge undrat över men absolut inte vågat fråga,

inte ens på fyllen fick jag ur mig det. men när jag såg smset och läste det om och om igen,

visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, blev självklart glad och ett stor frågetecken var borta.

men ändå varför nu? varför inte för månader sen?

jag är rädd för att allt ska börja om och sluta som sist,

men tänk att den här gången kanske vi gör rätt?

kanske får jag bli så där lycklig igen och ha dig som förut.

och tar jag inte den har chansen så kommer jag ångra mig resten av mitt liv.

finaste du.